Igår var jag hemma

från jobbet jag trodde jag fått magsjuka, men idag känner jag att det är något annat på g. 24 grader här inne men jag sitter och fryser mår illa och är yr, dessutom väldigt trött. Läsa psykologi är inte att tänka på idag.

Jag lyckades i alla fall ta mig till kuratorn som jag snackar med nu ang min diagnos, nu så här efter tiden som gått känns det bra att prata och sortera lite tankar som jag haft. Lite skönt är det också att investera tid i mig själv.

Stackarn som sitter och lyssnar kanske inte får ut så mycket av det, för mina problem är ju inte så stora. Jag ser det mera som lite lyx problem. men det är skönt att sortera dem. Med någon annan, som har andra tankar än mig. Killen är rätt intressant med, eftersom han kommer från gbg, även han in flyttad till en mindre stad. Vi pratade om det i dag, med svårigheterna som finns när man flyttar från stora gbg, till ett litet samhälle. Han var överens med mig om att så länge du inte har bott och är född på byggden, så kommer du alltid känna dig som en invandrare. Han har det lite bättre förspänt än jag, då hans fru är från det stället de bor på. Min man är ju även han gbgare, vilket gör det lite svårare att bli en inhemsk invånare. Samtidigt som jag inte har ont av det, för jag gillar ju det med att vara anonym. Det är ju jag van vid. Det jobbiga med det är bara att jag inte är så anonym, utan istället är någon från stan.
och en tjej som är ska bli vikarie på vårat jobb berättade för mig att hon träffat någon, som visste att de nyinflyttade på deras gata jobbade på det jobbet. Hmmm det var jag och det var nog närmare fem år sen jag flyttade till denna gatan. Så jag tycker inte jag e så värst nyinflyttad...... men det beror ju på vilket perspektiv man har. Nyinflyttad för mig är man i några månader i detta samhälle är man det en livstid. När mina barn får barn, om de nu bor kvar här, så kommer i alla fall deras barn vara inhemska inskränkta invånare från denna lilla by. Här är det stora vad grannens barn gör, och vem som skilt sig från vem. Det denna by inte vet om mig är inte värt att veta fick jag klart för mig då min son slutade nian...

Nu är ju inte detta samhälle unik för denna mentalitet utan rätt vanlig. Jag bodde ju under mina tonår i Kungsbacka och där var det även så på den tiden. det kba inte visste om dig det behövdes inte vetas. Nu kommer ju snart Kba vara en förort till gbg så förhoppningsvis har den mentaliteten försvunnit där ifrån.