Mellan hopp och förtvivlan

Vissa dagar går det bra att plugga, vissa inte. Vissa dagar har jag klart för mig vad som står i boken, dagen efter bara det snurrar.....
Ska jag ge upp?
Steget för mig just nu, är så litet att gå över tröskeln, för att strunta i Kursen. Ångest poppar upp flera gånger om dagen, mitt självförtroende i studie stunder är på botten. Steget som sagt är så litet... Jag ser ett mönster här, och jag ser något som heter försvarsmekanism....
Istället för att jag låter mig misslyckas, och mitt inre blir i botten, så vet jag ju hur jag har hanterat detta förrut..... Jag ger upp det är enklare, än att våga ta kritiken av att jag faktiskt inte klarade det. Det gör mindre ont, och jag kan säga till mig själv att jag inte orkade läsa, istället för att misslyckas, och känna att jag inte klarar av det ......

Hjälp mig att stå ut, Hjälp mig att våga hålla kvar mitt mål, som känns så avlägset just nu, hjälp mig att våga möta, det jag har så svårt för, hjälp mig att kämpa vidare, och hjälp mig att våga prova, Det hänger ju faktiskt bara på mig och jag måste lära mig att våga misslyckas jag måste lära mig att pröva för det kan ju gå bra ...
Bra...... nu ska jag meditera lite över det ordet, och vad det egentligen betyder för mig....
vad menar jag med bra?
Menar jag att jag klarar kursen?
Eller menar jag att jag ska gå ut i att våga ta mig igenom kursen avsätt hur det går?
Bra kan ju även vara att jag vågar ta motgången, och komma ur den starkare. Vilket gör att jag kanske vågar prova igen....
Jag har en del att ta i tur med.....
ha det gott alla
GE INTE UPP!!!!!