Uppmärksammade idag att då tabletten gick ur kroppen vid 20.00, kändes det som att trycka på en knapp. Det kändes precis som när jag vaknar efter en middaglur då det surrar i hela kroppen. Har inte varit trött på hela dagen och allt har flutit på jätte bra i dag. Jag är chockad! Dessutom kände jag då jag tänkte på det att jag faktisk haft det så i hela mitt liv bara det att jag inte vetat om att det inte ska vara så.
Jag känner en tacksamhets tanke av det här: Tack för att jag fått rätt behandling nu, eller Tack för att jag fått vetskapen om att livet kan bli lite lättare att leva så att jag slipper känna mig sprallig och okoncentrerad hela tiden.Tack för att jag under hela mitt liv faktiskt stått ut, fast det varit kämpigt ibland.Tack för att jag har drivkraft i mig, så att jag trotts min vad man nu ska kalla det inte valt lätta vägar hela tiden, fast nu blev det fel för det är ju den lätta vägen jag valt. För hade jag i mitt liv ägnat mig åt destruktivt liv och självmedicinering så hade vägen tillbaka varit lång svår och kantig. Men det är klart jag har ju självmedicinerat på mitt sätt.
Genom att handla schampoo och duschkrämer och städa mitt hus i oändlighet ibland. Kanske är det så att jag kommer slippa sånt snart och min man kommer kanske slippa bära hem massor av påsar med schampoo bara för att jag vill ha det hemma ifall det tar slut. HM.. vi har ju ett lite mini Ica i källaren också som kanske kommer att stänga för egentligen behöver man ju inte ha en extra affär hemma, vi har inte så himla långt till affären ,det tar ca tio minuter att gå. Så mini Ica i källaren är kanske lyx. Men väldans bekvämt för allt finns alltid hemma men ibland blir det ju varor som blir gamla .
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar