Middagstid

Jag trodde i min villfarelse att denna veckan då barnen har påsklov att vi skulle umgås mera.
HA!!! Sitter till och med helt själv och äter middag. Den store sonen har först varit på lan söndag- tisdag sen åkte han i går på ett annat lan och kommer hem i kväll. Han kommer då att var helt död av trötthet så umgås med han blir som att umgås med en trasdocka. Den stora tjejen har jag knappt sett till då hennes pojkvän ockuperar hennes rum hela dagarna de kommer bara upp från underjorden då de ska äta. Lilla tjejen har så fullt upp med kompisar, fast i och för sig jag fick en heldag med henne igår. Så det ska jag inte klaga på. Lille killen han är väldans upptagen med sin dator och allt som är på TV Ska faktiskt fråga honom om vi ska spela kort eller något sådant.
Jag har i och för sig trevliga böcker att läsa så jag ska inte klaga. Dag ska istället vara glad för att de lever sina liv och har saker som de tycker är viktiga. Dessutom så tyckte inte jag då jag var barn eller ungdom, att det var särkilt kul att umgås med min mamma, utan det var kompisar för mig med. Alla de gånger jag var kär och hade kille, så var det nog inte mamma jag tänkte på i första hand, utan hon var nog rätt långt nere på prioriterings listan just då.