Det handlar om att hitta kärnan

ett litet inlägg så här på morgonkvisten.
Jag gör missar ibland stora som hus! Jag har gjort en sådan miss. Min man är ju ute på veckorna och jobbar. Jag jobbar ju två minuter från mitt hem. Jag har varit ganska nöjd med situationen och känt att det flutit på bra.

Kanske är det så att jag inte velat se tecken, på att det inte funkar...... våran lilla kille har ju AS vilket man kan förklara som att funktionshindret är ett bokstavligt talat ett ord-upp-hängnings-problem och sociala svårigheter, det handlar även om att hans tänk är inte som andras men handen på hjärtat vem gör det....

Nu till det jag vill komma till, min lilla pojke hade ju för ett tag sen lite kreaktivitetes övningar nere i källaren. På vårat bord som står där nere, han har även haft idéer om hur strumpor blir till, vilket resulterat i att de legat trådar i stora rummet i högar. Vad som händer om man lägger tvättmedel i skölj medel, det har även varit intressant att kolla läget i hårschampoo, vad som händer med tvättmedel mm. Det är så mycket som har hänt här hemma, då jag inte varit hemma. Jag har blivit arg vilket varit ett fel av mig, jag borde ju istället satt mig ner, och funderat på vad som händer, och varför det händer. Det har ju spökats en del i skolan oxå, men jag har sett det som jaja tonårs hormoner mm.........

Det är ju så mycket skönare att lägga ut saker någon annanstans, än där de ska vara. Hmm nu börjar det kännas jobbigt märkr jag. För jag tror att jag har hittat kärnan till problemet.... problemet är inte våran killes, inte heller skolan, inte någon annans än vårat!!!
Men vi har inte velat se det...... orsaken handlar om att det ibland blir lite annorlunda här hemma, rutinerna och strukturen försvinner emellan åt. Typ var 4:de dag.
När jag går till jobbet är det inte som vanligt sen, för då kommer mormor hit och är med barnen. Nu är inte mormor heller orsaken, utan att: ingen av oss är hemma. Det är orsaken, det är det som inte våran lilla kille fixar.
Det har inte jag fattat.... Hmm jag har jobbat med bråkiga ungar i ganska så många år, och inte sett att våran lilla kille här hemma visar samma saker i sitt beteende, som barnen på de hem jag innan jobbat på.
Nu är det ju inte så att jag kan vara professionell som mamma, finns det sådana och om det skulle finnas sådana kurser så skall jag ställa mig först i kö, men endast om de inte handlar om skam stolar och skam hörn för då är jag inte sann emot mig själv....
Mina tankar nu har visat mig nya vägar att gå..... Jag har så att säga blivit lite klokare.... för antingen får jag hitta ett jobb som är då pojken går i skolan eller så får jag ta lite ledigt.......