Killen i kassan

var en trevlig kille som är värd att hedras.
Den killen visste vad han gjorde han. Smart som bara den, dessutom ärlig. Jag hittade en klänning i en affär i trestads center. Billighets affär och priset var 49 kr blommig tunn men var ändå tvungen att fråga om den inte var lite väl tantig.
Där stod killen tittade på mig som om jag inte pratade svenska. Stackarn visste nog inte vad han skulle säga och hans tankar gick nog på högvarv.
Hans tanke måste varit: stakars liten tant här frågar tanten om klänningen är tantig,....hmmm knepigt ska jag svara ärligt eller ska jag ljuga? Var nog hans första tanke, fattar hon inte att hon är tant?

När jag sedan berättade för honom att imorgon, då jag ska gå på Maiden, så tänker jag inte ta på mig den klänningen.
I det ögonblicket lyste han upp, en skvätt av avundsjuka glimtade till i hans ögonvrå..... i samma andetag fick han säkert klart för sig att jag var medveten om min tant ålder.
Han pustade då ut och log brett, passade på att säga nått snällt om tjejer i 30 års åldern.
Om hur han gärna hade bytt, jag kunde jobba för han och han överta min Maiden biljett. Just då hade jag faktiskt kunna skänka han hela universum 30 ekandes i mitt huvud, jag var såld det var det snällaste nån har sagt till mig idag.... Den stunden struntade jag blankt i att ta in verkligheten, och bara sög i min 30 år. Gav honom min blogg adress sa till honom att kolla du på söndag då står det nog om vad du missade på Ullevi dessutom får du ser lite bilder. Stackarn blev nog ännu mera konfunderad men lovade att kolla in bloggen. Där efter dansade jag mig ut ur affären och min dag var gjord.

Hela eftermiddagen har gått åt till att umgås med en liten kille på tre månader som kommer att få namnet Jacob på söndag. Samtidigt som jag och Jacobs mamma fixade till lite smörgåstårtor. NU ska jag bara slappa och ta det lugnt, måste ju vila upp mig tills imorgon. Det är ju ett måste att göra, då man uppnått min höga ålder.

Ja verkligheten har kommit i kapp mig. Min man är nu hemma och upplyst mig om vissa små detaljer då jag berättade om den underbart snälla killen i affären.
Är klänningen tantig? Svaret från min man är nog mera rättvist: Du passar i klänningen och du är min fru och en tant.
Sånt är livet, om man är gift med min man. Tydligt, klart och inga krusiduller Sånt e livet när man är gift med Herr Nilsson!
Imorgon då min man inte kommer att tillbringa tid med mig på Ullevi, då ska jag drömma mig bort igen, och åter igen uppleva det ljuva härliga 80 talet. Jag och mina stora barn ska få en nostalgi tripp. Hur det nu kan bli så för dem, de var ju inte ens födda då, inte ens på tänkta... Men ok! De ska få uppleva heavymetall då den är som bäst!!